Nordiske digtere i vort aarhundrede: En skandinavisk anthologi med biographien og portraiter af danske, norske og svenske digtere

Εξώφυλλο
Peter Hansen
Forlagsbureauet, 1870 - 519 σελίδες
 

Άλλες εκδόσεις - Προβολή όλων

Συχνά εμφανιζόμενοι όροι και φράσεις

Δημοφιλή αποσπάσματα

Σελίδα 254 - Naar Alting er til Ende, Og Natten stunder til, Naar slukket er i Mulmet Livssolens Straalespil, — Ak, kunde jeg da lægge Til Ro mig i din Eng, Dit Grønsværtæppe trække Over mig og min Seng ! 1836.
Σελίδα 223 - Sang kun mundharpespæd begynder murmlende blandt Mos og Stene; men saa under Orregrene fra sin Afdal ud sig skynder, dreven af ungdomlig Trang til med Hoveddalens Ynder i sin...
Σελίδα 9 - Hrymfaxe den sorte puster og dukker, og i Havet sig begraver. Morgenens Porte Delling oplukker, og Skinfaxe traver i straalende Lue, paa Himlens Bue. Ved lune Skov Øxnene trække den tunge Plov, over sorten Dække.
Σελίδα 18 - Kong Frode staaer i Leiregaard, Han gav sin Broder Ulivssaar, Det var stor Ynk og Smerte : Ung Halfdan ligger krum paa Skiold, Med Staalet i sit Hierte. Nu er jeg Drot i Danmarks Land ! Og den, som snart mig bringe kan De unge Brodersønner, Med Ringen af hin røden Guld, Den Kæmpe jeg belønner.
Σελίδα 77 - Hör hur han skämtar, se hur gladt han skalkas bland nymferna uti den gröna lund. . Men ack! hans glädje ligger ej i kannan, ej i idyller, som han kring sig strött; hans druckna öga söker än en annan, och märk det vemodsdraget öfver pannan, ett nordiskt sångardrag, en sorg i rosenrödt.
Σελίδα 204 - Sig nærmer Tiden, da jeg maa væk! Jeg hører Vinterens Stemme; Thi ogsaa jeg er kun her paa Træk, Og haver andensteds hjemme. Jeg vidste længe, jeg skal herfra; Det Hjertet ikke betynger, Og derfor lige glad nu og da Paa Gjennemreisen jeg synger.
Σελίδα 78 - Der låg ett skimmer öfver Gustafs dagar, fantastiskt, utländskt, flärdfullt om du vill, men det var sol deri, och, hur du klagar, hvar stodo vi, om de ej varit till?
Σελίδα 181 - Vid hlaa källans rand , paa hvar sin sida, Och skugga öfver hjeltens skugga sprida. Som fordom, i den mörka poppellunden, Invid Egerias källa Numa satt Och heiig vishet drack i högsta stunden Af mangen stjernfull och högtidlig natt; Sa sitter, efter manga heta öden , Jag vid Helenas kalla källa här Och dricker hvad som mer än vishet är, Och mer än jordens klot. — Jag dricker döden — Välsmakande och svalkande han är. Med hvar pokal, mig Vatten-nymfen räcker, IM.
Σελίδα 33 - Upp genom luften, bort öfver hafven, Hän öfver jorden, i stormande färd! Morgonens drottning, med rosiga stafven, Vinkar oss ut i sin vaknande verld.
Σελίδα 295 - For at leve maa jeg skrive Om jeg aldrig saa var stemt; For at leve maa jeg drive Muserne til Vers og Skæmt.

Πληροφορίες βιβλιογραφίας